Foto: Emil Berglund

Alla tiders, Skebo

“Den där byggnaden kommer aldrig att bli till salu” tänkte Bengt och Jane Nordrup varje gång de åkte förbi den gamla snickerifabriken i Skebokvarn. De anade inte att de två decennier senare skulle köpa den och skapa ett besöksmål med två våningar av inspiration för byggnadsvård med tillhörande bistro och bryggeri. Så kan det gå när man förvärvar en kulturfastighet som talar till en.

Text och foto: Emil Berglund

Få byggnader förknippas mer med Skebokvarn än den gamla snickerifabriken. Med sitt tidstypiska röda tegel och små faluröda längor har den satt sin prägel på den lilla orten under mer än ett århundrade. Faktum är att orten fått sitt namn från den kvarn som tidigare låg på samma plats. Fabriken var under lång tid ortens största arbetsgivare, med tillverkning av allt från byggsatslådor för barn till bowlingbanor och skidor, men även byggnadssnickerier och inredningsdetaljer. När Bengt och Jane Nordrup valde att flytta hit sin verksamhet med kulturmåleri och butik för byggnadsvård blev cirkeln på ett sätt sluten. Att öppna en bistro fanns inga planer på, men fastigheten ville annorlunda.

– Den här byggnaden har bokstavligt talat historien i väggarna. På flera platser ser man teckningar och meddelanden från tidigare anställda, vi brukar skoja att byggnaden talar till oss, berättar Jane.

Efter förvärvet följde en intensiv renovering. Huvudbyggnaden gjordes i ordning för att driva färg- och byggnadsvårdsbutik, men snart upptäckte de att avloppet behövde åtgärdas. En felaktig lutning på en meter är trots allt inte helt lyckat.

– Vi skulle bara fixa avloppet i det gamla pannrummet men det slutade med att vi gjorde ett komplett beredningskök eftersom jag just hade dragit igång min ölbryggning och hade en idé om att sälja till restauranger. En bistro var inte planerat men föll sig ganska naturlig för att kunna erbjuda våra långväga kunder något att äta, berättar Jane och visar ett fotografi på den steniga avgrund som utgjorde det gamla golvet.

Foto: Emil Berglund

”Vi gillar att testa och slänga oss ut på okänd mark”

Foto: Emil Berglund

Målarens känsla för nyanser

Bengts tidiga karriär som ölbryggare slutade i tonåren med att kapsylerna flög i taket från hans och brorsans explosivt starka bryggd. Numera är processen lite mer förfinad, men den tonåriga oräddheten och punkigheten finns fortfarande där.

– Vi har femton olika ölsorter i bistron, uteslutande med malt från Warbro kvarn. Som ölbryggare skulle jag säga att jag är nyfiken med en lekfull stil. Mycket skapas i stunden, jag tittar på mina maltsäckar och tar det jag får feeling för, samma gäller med humlen, berättar Bengt. 

Ölen får ofta lekfulla, ibland långsökta, namn utifrån råvarorna.

– Några av mina favoriter är Dr. Goji som är gjord på gojibär. En annan är Whale som är en ale gjord med valnöt. Jag tycker inte om att kopiera andras ölrecept. Det är roligare att gå sin egen väg och utveckla sina egen smakprofil, berättar Bengt samtidigt som han hoppar upp på sin Honda från 1974, en av två motorcyklar som står parkerade till vänster om bardisken.

Jane berättar att de hela tiden har en liten men ständigt skiftande meny med grillade smörgåsar och ett eget smørrebrød gjort på drav, en restprodukt från ölbryggningen. Genom ett lokalt samarbete kommer gråärtan få ta plats i det allt större utbudet av olika vegetariska soppor.

Foto: Emil Berglund

– Det är ju en bistro så vi tycker att det ska vara lite rought och opretentiöst. Vi valde bort fine dining ganska tidigt, det skulle inte fungera så bra här i Skebokvarn, även om gästerna kommer från hela regionen, säger Jane och skrattar. Vi jobbar gärna med bra lokala produkter: Grinda gårdsglass, grönsaker från Ändebol, oljor från Högtorp, kött från Fållökna och ost från Jürss.

Att Skebokvarnsborna nu för första gången i modern tid har ett eget, lagligt, ställe med serve-ringstillstånd att gå till är en milstolpe, och många av lokalborna är nyfikna på att upptäcka ölsortimentet. 

– Vi gillar att testa och slänga oss ut på okänd mark. Vi har redan nu olika typer av provningar men vill absolut utveckla nya samarbeten och kanske ha både föreläsningar och konserter – varför inte på taket för att få lite Beatleskänsla. Vi vill att det ska vara en mysig plats att mötas på helt enkelt. Samtal ger saker, och vi har definitivt ett behov att träffas efter två långa år med pandemin, avslutar Bengt.

Läs mer på

allatidersskebo.se
@allatidersskebo

Dela detta: